Plogens fotbollsblogg

SBK-Böljan 2-3 (2-0)
Målskyttar SBK: Självmål, Håkan Gustavsson

Ja SBK, det här va inget roligt direkt! Det var en dålig div fem match som spelades på Skogaby IP. Planen erbjuder inte direkt några perfekta förutsättningar om lagen vill spela gladfotboll med vackert passningsspel längs marken. IP är väldigt hård och ojämn. Cralle förklarar att han nästan skäms inför motståndarlagen som kommer på besök. Mycket pga planen blev det en hel del tjongande under matchen, det funkar helt enkelt inte att rulla. SBK tog en tidig ledning efter ett märkligt självmål. SBK kunde också öka på sin ledning till 2-0 genom Håkan Gustavsson som blev framspelad av Atef Abou-Shakra. SBK kändes ungefär så trygga som de brukar göra, som vanligt var försvaret stabilt och samtliga i laget arbetade väldigt hårt. Det var väl lite mer spel på SBKs planhalva, Böljan skapade dock inget särskilt, medan SBK satte dit sina chanser.

Efter paus hände dock något, Böljan tog över och nu var det SBK som inte skapade ett enda dugg. Böljan låg på från minut ett i andra halvlek. Varje gång bollen hamnade hos forwards i SBK så kom den omedelbart tillbaka till Böljanspelare och SBKs försvar blev satt under konstant press. Till sist orkade man inte stå emot längre och Böljan kunde reducera efter en långboll som hamnade mellan Cralle i kassen och försvarare i SBK, precis där dök en Böljan-spelare fram och satte dit bollen. Snart kom också kvitteringen, den får Cralle ta på sig, han rensade rakt på en spelare i motståndarlaget och bollen hamnade i eget mål. Snöpligt och oturligt naturligtvis. Böljan fortsatte att trycka på och kunde så småningom också trycka in segermålet, ett skott utifrån styrdes i mål bakom en chanslös Cralle, det fanns en enda lucka i målet och nog hamnade bollen där alltid. Det här var verkligen inte SBKs match. SBK försökte trycka på för en utjämning, men lyckades inte skapa mer än någon halvchans.

Det är inte ofta man ser SBK tappa en tvåmåls ledning, ingenting är dock sig riktigt likt i år. Stabiliteten är inte densamma som den brukar vara och det har verkligen gått tungt inledningsvis av serien. Det beror till stor del på att flera av de viktigaste och bästa spelarna saknas till varje match. Idag fanns tex inte Markus Bengtsson med (skadad), Johan Angvall (avstängd), Kim Håkansson (skadad) och dessutom hoppade Peter Andersson bara in mot slutet av matchen då han har problem med en vad. SBK ska som jag tidigare skrivit ha en bra chans att kunna hävda sig i femman. Men man har inte råd att ha tre, fyra av de viktigaste spelarna borta varje match. Den bredden finns helt enkelt inte. Böljan, ska nämnas, var en stor besvikelse i matchen. Förra året hade de ett riktigt bra lag i sexan som ofta spelade fyndig anfallsfotboll. Nu fanns endast ett fåtal spelare från förra årets lag med och det har gjort laget betydligt svagare.

Atef Abou-Shakra var en frisk fläkt i SBK, men enligt mig ska han spela på kanten och komma med fart bakifrån. Tillsammans med Anders Thid utgjorde han ett väldigt tunt anfallspar. I andra halvlek lyckades man knappt fästa bollen på Böljans planhalva vid något tillfälle. Avsaknaden av starke Angvall var stor. Jag hade nog bytt plats på Abou-Shakra och något mer fysiskt starke Kim Andersson som spelade ytter, för att få lite mer tyngd framåt. Det blev helt enkelt för tungt t.o.m. för SBKs stabila backlinje att stå emot trycket de fick emot sig i andra halvlek då forwards hade så förtvivlat svårt att hålla i bollen. Cralle sågade efter matchen sin egen insats och tyckte inte att han kom rätt i någon situation. Det är väl lite i att ta i då han gjorde ett par fina räddningar, Cralle är alltid stabil och Böljans andra mål var mest oflyt. Det är bara att ta nya tag, redan på onsdag får SBK chans till revansch då man åker till Halmstad för att ta sig an Sperlingsholm.

Oskarström-GIF/VIF 4-0

Som väntat hade GIF/VIF inget att hämta mot serieledande OIS.

HAIS-KHFF 0-5 (0-2)
Målskyttar KHFF: Mikael Ahlm 2, Jonatan Jacobsson 2, Ola Jönsson (straff)

Precis lika väntat hade KHFF inga som helst problem med att avfärda HAIS. KHFFs målvakt Henric Johansson behövde faktiskt inte ingripa vid ett enda tillfälle under hela matchen.

BKW-YBK 3-1 (2-1)
Målskyttar BKW: Magnus Bengtsson, Manfred Walldén, Daniel Nilsson
Målskytt YBK: Magnus Bergman

YBK kunde ta ledningen i matchen, efter ett missförstånd vid en frispark mellan BKW-försvarare tilläts Magnus Bergman göra 1-0 till YBK. BKW kunde dock både kvittera och ta ledningen innan paus, Magnus Bengtsson nickade in en hörna och Manfred Walldén kunde trycka dit tvåan. I den andra halvleken var det mest BKW och man kunde också rättvist göra 3-1 genom Daniel Nilson. Vänsterbacken Jimmy Ivarsson var bäst i BKW, även Simon Walldén får plus för sitt inhopp.

KIK-Örnia 2-1 (1-1)
Målskyttar KIK: Simon Silvandersson, Adam Jönsson

KIK fick problem mot Örnia och kunde inte avgöra förrän väldigt sent i matchen. Örnia tyckte att resultatet var orättvist sett till spelet, KIK tyckte att det var rättvist sett till målchanserna. 

Nu ser vi med tillförsikt framemot morgondagens drabbningar. Lilla Tjärby IP vattnas nu under natten, så det lär bli åka av i morgon (lördag) mot SIF!

//P.

Fredag:

SBK-Böljan kl 19:00, Skogaby IP

Detta blir den första seriematchen jag kommer att se med SBK i år. Ett utav mina absoluta favoritlag i kommunen. Jag brukar se ett antal matcher på Skogaby IP varje år, och det är inte bara för att det är den plan som jag har närmst till hemifrån efter Lilla Tjärby IP. Jag tror på poäng varje gång SBK spelar, det är dags för en vinst nu!

Oskarström-GIF/VIF kl 19:00, Esperedsvallen

Däremot tror jag inte särskilt mycket på GIF/VIF i denna match. LTIK mötte nyligen laget i DM och det är en väldigt tuff motståndare med få svagheter. LTIK lyckades nå ett oavgjort resultat efter full tid efter en enorm kämparinsats och riktigt bra försvarsspel. Lyckas GIF/VIF upprepa detta har man en chans, det ska dock mycket till om man ska ta poäng ifrån serieledarna med tre raka vinster i bagaget. 

HAIS-KHFF kl 19:00, Hasslövs IP

Slakt?

KIK-Örnia kl 19:00, Lagavallen

KIK har inlett serien övertygande, senast åkte de dock på en smäll. Lyckas de resa sig och göra ett nytt fint resultat mot luriga och hårt kämpande Örnia?

BKW-YBK kl 19:00, Wallevi

Bottenmöte! Båda lagen är sugna på första vinsten, BKW får gälla som favoriter, samtidigt blir YBK bättre och bättre.

Lördag:

LFK-Varbergs BoIS kl 15:00, Glänningepark

Hallandsderby! Nästjumbon LFK får det naturligtvis tufft mot topplaget BoIS. Men jag tror trots allt att det finns möjligheter till poäng, det finns mycket mer att få ut ur LFKs unga lag.

HÅFF-RGIF kl 14:00, Hebergs IP

Bottenmöte! Det enda positiva med att RGIF förlorar är att de andra bottenlagen också förlorar, det är jämnt mellan ett antal lag på den undre halvan och vid vinst kan man ta ett rejält kliv upp i tabellen. HÅFF är en bottenkonkurrent till RGIF och matchen bör de vinna om de inte planerar att vara ett gäng där nere i tabellen för resten av säsongen.

Andersberg-VBoIS kl 14:00, Sannarp

BoIS leder sexan, Örnia gav dem en rejäl match och där visade de prov på styrka. Mot HAIS och YBK har det dock gått lätt och laget har inte riktigt fått bekänna färg än. Nu radar det tuffa motståndet upp sig och först ut är luriga AIK. Upp till bevis BoIS!

LTIK-SIF kl 14:00, Lilla Tjärby IP

Ny jämn fight mellan två starka lag? SIF har Kenneth Einarsson skadad, LTIK får klara sig utan lagets främsta spelare så här långt, Erik Westerlund, som plockat tre gula och skicklige högerbacken Conny Strömberg, som skadade sig tidigt i mötet med OIS. Alltså blir två av fyra nya i backlinjen jämfört med KHFF-matchen. Ska SIF lyckas utnyttja det på ett bättre sätt än OIS? I den matchen märktes det knappast att de här två spelarna inte var med.

Jag har inte skrivit särskilt mycket allmänt om fotboll den sista tiden. Har fullt upp för tillfället och för en gångs skull är faktiskt mitt schema späckat med aktiviteter. Förutom träningar och matcher, såklart skolan. Det sista innan sommaren som jag ska göra är en B-uppsats, jag har valt att jämföra ett upplysningsverk (Gullivers resor) med ett romantiskt verk (Den unge Werthers lidanden). Låter oerhört spännande va? Och ungefär så spännande som det låter är det också. Jag hade bra mycket hellre ägnat min tid åt att sitta och skriva om fotboll här på bloggen.

Jag har dessutom skaffat mig ett extrajobb som assistent åt en handikappad kille, förutom det extrajobb jag redan har hemma hos min far och bror på lantbruket, som jag så smått kunnat börja ägna mig åt igen efter min hälseneskada. Förutom detta är det också styrelsemöten med LTIK, där jag som sekreterare fixar dagordningen och såklart för och skriver protokoll. Och tillsist, inte att förglömma, det uppdrag som jag tillsammans med min kamrat Erik "Grytan" Roos i uppdrag av kommunen åtagit mig i att titta på Laholms framtida bebyggelse. Jag pallar inte gå in på det mer än så, men det är trevligt och mycket intressant, men tar ju tid även det. Möten och dessutom ska ett mail innehållande diverse förslag vara inskickat till byggnadsnämndens ordförande, Ove Bengtsson inom kort.

Jag vill inte vara utan några av de här uppdragen, men det tar sin tid och i Maj månad ut ser det ganska pressat ut i kalendern. Sedan i Juni slipper jag i alla fall skolan, men då blir det mer jobb, både på gården och som assistent. Dessutom ska jag som vanligt vara instruktör på LTIKs omåttligt populära fotbollsskola. I Juli blir det chill och då ska det bloggas utav bara... stopp ett tag! Då är det ju uppehåll! Får väl skriva lite om EM istället då. Jag kommer naturligtvis inte att ge upp bloggandet fram tills dess, detta kommer dock kanske att bli den sista längre text jag skriver på ett tag. Resultat och några kortare referat angående matcher blir det naturligtvis också i framöver.

Jag har inte skrivit om den lycka jag känner över att Man Utd är i CL-final, som grädde på moset blir den finalen dessutom hel-Engelsk. Jag skiter i hur det sett ut innan eller hur det kommer att se ut i framtiden, för i år regerar Engelsk fotboll och jag är sååå glad! Nu ska bara Utd se till att plocka hem dubbeln också, då blir glädjen total. Nu gäller det först och främst att slå Wigan på söndag, sedan är det dags för Chelsea den 21 Maj. Så är det ju såklart kära Bollklubben. Vet inte riktigt var man har dem än. Vinst mot Ljungskile och äntligen lite forwardsmål, dessutom kul att Markus Olsson både fick starta och scora, det är en riktig talang! 

Annars tycker jag att tappandet av poäng i slutminuterna av matcherna mot både MFF och AIK inte bådar särskilt gott, det är ju då HBK ska vara starka. Spelet funkar inte fullt ut och särskilt mycket chanser skapas inte, dessutom floppar Prent. Jippi! Att AIK avgjorde matchen i 89e minuten genom att valla bollen i mål via Peter Larssons röv kändes fruktansvärt bittert och surt. Inte minst för att det var mot tränare Mats Johanssons AIK... I vilket fall, vinner HBK också mot Sundsvall i sista matchen innan EM-uppehållet så tror jag att vi HBKare med tillförsikt kan se framemot hösten. Professor Janne kommer att göra underverk med laget när han äntligen får chansen att träna så mycket som han vill och därigenom får möjlighet att putsa på de ack så viktiga detaljerna i anfallsspelet.

Avslutningsvis ett stort grattis till Calle Genberg som gjorde sitt första mål för LBoIS i Superettan i helgen. Kul att någon 83a lyckats nå hela vägen, Allsvenskan nästa?

Trevlig helg! /P. 

Oskarström IS-LTIK 1-1 (0-0) 4-3 (efter straffar)
Målskyttar LTIK: Simon Vedin, Mattias Olofsson (straff), Henrik Olsson (straff)

OIS inledde matchen i ett högt tempo och pressade omedelbart tillbaka LTIK. OISarna var starka fysiskt och tryckte bort LTIKarna, som knappt var trea på bollarna. Det såg ut att bli en tung kväll för LTIK, det såg ganska segt ut på många håll, gnistan verkade inte finnas där och dessutom var positionsspelet uselt. KHFF-matchen satt nog kvar i benen inledningsvis. Det var spel på en planhalva, LTIK släppte trots det precis som vanligt till väldigt få målchanser, en gång blev det dock riktigt farligt efter ett inlägg, avslutet missades dock grovt av OISare. LTIK lyckades rida ut stormen första kvarten och spelet jämmades efterhand ut. Det blev en del spel även på OIS planhalva och några halvchanser skapades, dessutom ett riktigt fint frisparksläge, som dock Mattias Olofsson inte tog till vara på, då han slog bollen högt över målet. 0-0 i paus fick LTIK vara riktigt nöjda med. Hur skulle då andra halvlek sluta? Andra halvlek mot KHFF var inte rolig och OIS som är serieledare i femman och ställde upp med starkaste laget var minst lika bra, om inte bättre som lag. Den individuella skicklighet som Ola Jönsson och Jonathan Jacobsson besitter fanns det dock ingen i OIS som var i närheten av och det var också därför som LTIK klarade av andra halvlek mot OIS på ett bättre sätt än mot KHFF.

OIS tog dock en tidig ledning efter paus på frispark, Jonna stod en aning felplacerad i målet, men hade i vilket fall inte haft en chans då det var en riktig projektil som genom en klockren vristräff manglades upp i krysset. Riktigt snyggt! LTIK vek inte ner sig efter det här och fortsatte att jobba på. Fredrik Wersch oroade OIS-försvaret vid ett antal tillfällen och på en kontring kunde han komma ren mot mål, dock i lite dålig vinkel, så i stället för att avsluta själv passade Wersch till en helt ren Simon Vedin som enkelt kunde göra 1-1. Efter målet kom en period i matchen då faktiskt LTIK kunde ta över en del av spelet mot ett skärrat OIS. Mot slutet var det dock hemmalaget för hela slanten och LTIKarna andades ut efter 90 minuter. I förlängningen försvarade sig LTIK med den äran och kontrade med Wersch och Vedin på topp. OIS lyckades inte skapa några klara målchanser och emellanåt stack LTIK upp farligt och mot slutet av förlängningen skapades faktiskt lite tryck mot OIS-kassen. Straffsparksläggning är ett lotteri, den här gången drog OIS högsta vinsten och kunde ro hem segern och får alltså fortsätta att kämpa i DM.

Naturligtvis lite snöpligt att åka ut på straffar, samtidigt kan samtliga LTIKare som spelade matchen gå med raka ryggar och hålla huvudet högt efter en imponerande insats. Såklart jättekul och inspirerande att få mäta sina krafter mot serieledarna av div fem, som tagit tre klockrena vinster de tre första omgångarna. Samtliga förtjänar beröm efter matchen, allra roligast tycker jag dock är att Jim Nilsson, Anders Jönsson, Oskar Gustafsson och Andreas Bladh gör det såpass bra som de gör det när de nu fick chansen rejält. Ingen av de här spelarna har spelat från start i serien, samtliga är dock på gränsen till elvan. När nu matchen blev lååång och både Erik Westerlund och Anders Kallin saknades pga känningar, så fick de här spelarna chansen att mäta sina krafter med div fem-spelare och de gör det riktigt bra. Framförallt Anders Jönsson var magnifik i sin roll som stötande mittback med sitt urstarka huvudspel. Såklart skoj att få berömma brorsan här på bloggen!

Jag kan dock i princip nämna hela laget, för alla gjorde det verkligen bra. Jonas Nilsson i kassen och Håkan Karlsson som libero är alltid stabila. Kristoffer Nilssons briljans märks inte alltid, men idag raderade han ut OIS skickligaste spelare från sin vänsterbacksplats fullständigt. Ola Nilsson är en minst lika skicklig fotbollsspelare som Jonte och Ola i KHFF, mot dem orkade han dock bara en halvlek, när han nu fick möta något sämre spelare på det inre mittfältet blev han faktiskt bara bättre och bättre och orkade nu 120 minuter istället för 45. Mattias Johanssons svaghet är att han är alltför allround, egentligen är det såklart en styrka, under dagens match tyckte jag framförallt att han var duktig när han fick komma ner som högerback. Mattias Olofsson är en tvåvägsspelare och mot OIS visade han framförallt kvalitée defensivt. Emil Olsson ska egentligen ha beröm efter varje match då han alltid är den som jobbar hårdast och springer mest, under OIS-matchen blev det slitet ovärderligt i förlängningen, där han förmodligen var bäste LTIKare.

Wersch och Vedin är inte samma sorts arbetsmyror, de har dock andra kvalitéer, Vedin med sin magiska teknik och Wersch med sin otroliga kombination av balans, styrka och acceleration. Dessutom känner barndomskamraterna varandra såpass väl att de hittar varandra fint även på plan. I förlängningen blev det värdefullt att ha två spelare som inte tagit ut sig totalt under de ordinarie 90 minuterna, då de tillskillnad från OIS backlinje fortfarande hade pigga ben. Även Henrik Olsson bör nämnas, det hårda jobbet står alltid i centrum, under matchen fungerade han dessutom fint som bollplank längst uppe på topp. Såklart att man blev lite orolig för lagets kondition efter den svaga andra halvleken mot KHFF, jag är dock inte särskilt orolig för den längre. OIS var ett minst lika bra lag som KHFF, och nu orkade LTIK i 120 minuter. OIS hade dock ingen spelare som kunde mäta sig med Ola eller Jonte och hur mycket Åberg än vill att KHFF framförallt bör framhävas som lag, så är det de här två spelarna som i slutändan kommer att se till att KHFF hamnar högst upp i tabellen. För LTIKs del bådar matchen mot OIS såklart gott, konditionen är tydligen inte så dålig och bredden är t.o.m. godare än jag från början trott. Kul!

KIK-IS Halmia 0-4 (0-1)

KIK hade egentligen aldrig någon chans mot Halmias starka B-lag. Man klarade 0-1 i paus och hade faktiskt ett friläge vid den ställningen, om det blivit mål där vet man såklart aldrig hur matchen slutat. Nu kunde istället Halmia vinna även den andra halvleken med säkra 3-0 och alltså matchen med 4-0.

Fyran:

Unnaryd-RGIF 3-0

Unnaryd var precis som resten av RGIFs motståndare inte på något sätt omöjliga eller överlägsna. RGIF har ett starkt lag och ska klara av att hävda sig på ett bra sätt i fyran. Precis som jag förutspått har det dock gått trögt inledningsvis, en av anledningarna till detta är såklart den dåliga närvaron på träningarna under försäsongen. Både kondition och passningsspel blir lidande pga detta. Vad det lider tror jag dock mer och mer på RGIF, bara samtliga biter ihop och kämpar på, kvalitén finns där. I Unnaryd blev gamle LFK-stjärnan Mats Lundgrens insatser avgörande. I RGIF var som så ofta Johan Nilsson kung från sin mittbacksposition. Och precis som vanligt var det också träningsflitige Daniel Hellsten som rapporterade från matchen.

//P.

Det märktes direkt vilket lag som var mest taggat i inledningen av matchen. BKW var riktigt sugna på att visa att man inte är så dåliga som det verkade mot AIK. BKW var både etta, tvåa och trea på bollarna, LTIK var riktigt blekt och flera av spelarna verkade tro att det skulle gå lika lätt som i premiären. Unge Arlind Halimi var planens i särklass främste aktör i första halvlek, han visade prov på härlig teknik, bra blick för spelet och kvicka fötter. I honom har BKW gjort ett riktigt fynd! BKW hade ett klart spelövertag den första halvtimmen och emellanåt spelade man riktigt fyndigt. Planen var väldigt studsig och det hanterade bortalaget överlägset bäst i den första halvleken.

I LTIK var det inte mycket som stämde, forwards jobbade dåligt i pressen och hjälpte inte varann, mittfältet låg helt fel i positionerna och hängde inte alls med, bakåt var det relativt stabilt, men hela backlinjen hamnade i knäet på Jonas Nilsson i målet, detta berodde till stor del på att mittfält och forwards inte klarade av att hålla fast några bollar, försvaret blev hela tiden satt under press. Det var dessutom emellanåt alldeles för fjuttigt bakåt, även kommunikationen brast vid ett par tillfällen, i total tystnad gick LTIKare upp och tävlade på samma bollar.

Trots BKWs spelövertag och LTIKs avsaknad av i princip allt, så lyckades bortalaget inte skapa särskilt mycket klara målchanser. Patrik Åkesson nickade från nära håll rakt på Jonna i målet och Halimi testade från håll ett par gånger utan någon större framgång. BKW skulle dock få sitt mål, nyinsatte Elvis Begic slog en vacker krossboll till en fristående Manfred Walldén som säkert kunde nicka in 1-0 till BKW. Eller fristående och fristående, det såg lite märkligt ut då faktiskt LTIKare fanns i närheten och kunde tagit bort bollen eller spelaren, men bara valde att inte göra så. Hur som helst kändes målet logiskt med tanke på spelövertaget. BKW snurrade en hel del i laget och även LTIK tvingades till ändringar, framförallt då mittfältskampen gång på gång förlorades. LTIK fick lite bättre grepp om saker och ting sedan Anders Kallin kommit in från sin vänsterytterplats till en central position. Det var dock fortfarande inte bra på något sätt.

Vid ett par tillfällen fanns det möjlighet att friställa spelare mot BKWs mål då bortalagets backlinje låg väldigt högt upp, koncentrationen i de avgörande passningarna var dock alldeles för dålig. Den bästa LTIK-möjligheten fick Simon Vedin som snodde bollen en bit över mittplan av BKWs vikarierande målvakt Jonas Nilsson, Simon fick dock aldrig tid att sikta in sig och chansen rann ut i sanden. Strax efter kunde LTIK i vilket fall kvittera sedan Emil Olsson blivit gruffad i BKWs straffområde. Straffen var en aning tveksam, jag tittade bort precis vid situationen, Walldianerna tyckte absolut inte att det var straff, LTIKarna tyckte att det var straff. Hur som helst så slog Mattias Olofsson straffen i mål två gånger (!). Väldigt starkt Olofsson! Domare Ola Ström hävdade att spelare från båda lagen varit inne i straffområdet innan den hann slås vid det första tillfället. Olofsson visade dock mental styrka och satte den andra straffen ännu säkrare än den första.

Efter målet fick LTIK ny energi och allting blev plötsligt bättre, framförallt aggrissiviteten. När Ström blåste till pausvila pustade LTIKarna ut efter en bedrövlig halvlek som trots allt slutade oavgjort. Tempot var väldigt lågt i matchens första halvlek och det får naturligtvis LTIK vara mest tacksamma för. Men det berodde faktiskt mest på domare Ström och BKW. Ström hade bestämt sig för att inte tillåta något tufft spel alls och han blåste mycket, nästan för mycket, jag tyckte att han blåste sönder den första halvleken. Sedan tog det en evinnerlig tid mellan varje avblåsning, inte minst när gula kort visats, herregud vilken tid det kan ta att skriva ner ett nummer på en papperslapp. Ström var hur som helst konsekvent och han blåste lika mycket åt båda håll.

Det låga tempo i matchens första halvlek berodde också på det konstanta bollrullandet i BKWs backlinje, LTIK fick inte tag på bollen, men det mynnade ofta ut i ingenting alls då rörligheten framåt var alldeles för dålig för att hålla på med ett sådant konstant sidledsrullande. Men som skrivet, eftersom att i stort sätt ingenting stämde för LTIK så var det också hemmalaget som tjänade mest på det låga tempot.

Efter "avhyvling" i paus av en besviken hemmatränare i Mats Johansson kom LTIK ut som ett annat lag i andra halvlek och trots att det inte var någon dag då spelet ville stämma så var inställningen nu mycket bättre. Samtidigt var BKW inte i närheten av lika bra som i första och det blev därför en ganska dålig halvlek spelmässigt. Trots att LTIK inte var spelmässigt jättemycket bättre än BKW så radades chanser upp och hade koncentrationen i de avgörande passningarna varit bättre och forwards inte varit så kroniskt lata att de konstant vilat på fel sida BKWs backlinje så hade chanserna blivit ännu fler.

BKW låg obegripligt högt uppe med sin backlinje och så fort LTIKare kom rättvända mot mål så var det bud på målchans. Jag tror inte att Andersberg är så otroligt bra som en 5-0 seger mot BKW kan ge sken av. De var bara långt mer distinkta och effektiva än LTIK. Jag förstår varför BKW släppte in fem mål i premiären, med lite otur hade man gjort det även mot LTIK, trots att det inte varit alls särskilt rättvist med tanke på att LTIK inte spelade något vidare. BKW skapade bara ett par halvchanser i den andra halvleken. Packi fick bra skottläge nära mål, men drog med full kraft bollen skyhögt över och Walldén kom högst i en nickduell nära mål, men nickade rakt på Jonna.

Flera LTIKare var oerhört besvikna efter matchen, med tanke på att Emil Olsson, Anders Kallin och Fredrik Wersch samtliga kommit till frilägen, i två fall efter bjudningar från BKWare, så kändes det oerhört surt att bara få med sig en poäng från matchen. Tränare Mats var grymt besviken och tog det nästan som en förlust, flera spelare satt också i omklädningsrummet och deppade som efter en förlust. BKW var säkerligen inte heller helt nöjda med poängen eller med matchen. I första halvlek spelar man emellanåt fin fotboll, dock utan att skapa särskilt mycket. I andra kom man aldrig igång och som matchen gestaltade sig får man nog trots allt vara mer glada för poängen än LTIK.

Vad det gäller BKW framöver så är det ett lag som har framtiden för sig och jag tror att det kommer att bli bättre och bättre spelmässigt. Kan Halimi komma upp i en lite mer jämn nivå har man en riktig kanonspelare i honom, det finns flera skickliga unga aktörer i BKW. Även Manfred Walldén glimrade till emellanåt med fina saker och både Halimi och Walldén kommer bara att bli bättre. Vad det gäller den raka backlinjen så får nog Packi och Illies tänka om, det funkar väldigt dåligt, framförallt i sexan då det inte finns några linjedomare och det blir väldigt svårt att ställa offside. Hade inte Jonte stått i målet för BKW och legat så långt ut som han gjorde hade LTIK fått möjlighet till ännu fler frilägen och det kunde ha blivit storförlust precis som i premiären.

Det var mycket grymtande från läktarplats angående LTIKs spel, och visst, det var verkligen ingen skönfotboll publiken bjöds på, spelmässigt kan det bara bli bättre, samtidigt är jag väldigt glad över att vi är betydligt mer stabila och mycket mer gedigna än på många år. Trots BKWs spelövertag i första halvlek släpper vi till väldigt lite. Jonas Nilsson i kassen betyder mycket för det övriga lagets trygghet. I övrigt så var främste LTIKare Anders Kallin, trots att det var han som missade i markeringen på målet så var Kallin magisk i övrigt. Otrolig blick för spelet och utan att behöva gå in i en enda närkamp så vinner han varenda boll genom att vara så snabb i tanken. Imponerande!

B-mötet slutade även det oavgjort, det var två starka B-lag som ställdes mot varandra, både BKW och LTIK har god bredd. BKW var det bättre laget i matchen och i det här mötet måste LTIK vara mest nöjda med poängen. BKW tog ledningen genom Martin Angwall och LTIK kunde kvittera, även här på straff, genom Henrik Olsson. Värt att notera att LTIKs meste spelare genom tiderna Fredrik "Gummi" Jacobsson gjorde comeback i LTIK-tröjan under matchen och nu som målvakt. Ordinarie B-målvakten Morgan Johnsson befann sig i Danmark under lördagen och backupen Mats "Persa" Pettersson i Tyskland. Därför kontaktades Gummi och han skötte sig med den äran i kassen. Han sattes inte direkt på några större prov, då BKWarnas avslut oftast inte träffade mål. Men det kändes väldigt tryggt med Gummi i kassen och han stod hela tiden rätt. 

Kvibille-RGIF 2-1
Mål RGIF: Henrik Olsson

Det var ren Hawai-fotboll inledningsvis och det kunde ha stått 3-2 redan efter en liten stund. Kvibille kunde dock ta kontroll över händelserna efterhand och vann också relativt rättvist matchen med 2-1. RGIF hade fler chanser, bla hade Daniel Hellsten ett skott i ribban och på den efterföljande returen lyckades Piere Nilsson inte få in bollen i princip öppet mål. Henrik Ragnarsson, Oskar Nilsson och Jens Strömberg var duktiga i RGIF, också Andreas Randevik får plus, rutinerad insats. Hellsten rapporterade från matchen.

Serbiska-GIF/VIF 2-0

Efter en svag insats överlag mot Serbiska förlorade GIF/VIF, det var framförallt inställningen som brast. Edwin Fagerholm rapporterade från matchen.

SBK-Simlångsdalen 1-4
Målskytt SBK: Kim Andersson

SBK släppte in fyra mål mot Dalen på IP, det händer verkligen inte ofta att SBK släpper in så många bollar. Konstigt nog brast inställningen en aning och det är för enkla och biliga mål man släpper in. Cralle spekulerar i att för många spelare kanske lägger över ett för stort ansvar på Peter Andersson istället för att ta ett tag själva. Samtidigt är det för många viktiga spelare som saknas, har SBK bästa laget på plan har man en slagkraftig elva, saknas spelare som Magnus Andersson, Kim Håkansson och Kristian Johansson, vilket var fallet vid denna match, så får man också problem. 

KHFF-IS Örnia 5-1
Målskyttar KHFF: Simon Nilsson, Björn Ottosson, Jonathan Jacobsson, Ola Jönsson (straff), Calle Bengtsson

Självklart imponerande med en 5-1 vinst, framförallt med tanke på att spelet inte fungerade särskilt väl för KHFF. Det som imponerar är framförallt inställningen samt arbetet som samtliga lägger ner, det finns inga diva-fasoner från någon spelares håll. Spelet fungerade som skrivet inte särskilt väl, men det blev för jobbigt att stå emot KHFFs tyngd för ett febrilt kämpande Örnia. Det stod 3-0 i paus och det var väl kanske lite i överkant. Simon Nilsson kunde vackert klippa in 1-0 sedan bollen kommit fri en bit utanför straffområdet efter en tilltrasslad situation.

2-0 kunde Björn Ottosson göra sedan han runnit igenom från kanten på en fin djupledsboll, även här var Nilsson inblandad då det var han som gjorde en panikrensning som hamnade hos KHFFare på mtten som så småningom kunde servera Ottosson som inte gjorde något mistag med vänsterfoten. 3-0 gjordes av Jonathan Jacobsson efter en soloraid. Målet skulle dock aldrig fått göras då det föregicks av solklart gruff på en Örniaspelare, domaren lyckades dock missa det hela och matchen kändes avgjord.

Jonte utgick i paus och Örnia kunde faktiskt ta över spelet i andra, eller spelet och spelet. Örnia kämpade, jobbade och slet och vägrade, trots 3-0 i röven, att vika ner sig och kunde också ganska omgående reducera till 1-3. Efter detta malde de på och hade även läge att göra 2-3. Det hade känts ganska talande med ett 3-2 resultat i matchen, ISÖ var faktiskt värda att vinna andra halvlek. KHFF fick dock straff, klockren förövrigt och den sattes säkert i mål av Ola Jönsson. Strax efter kunde också Calle Bengtsson göra 5-1 på ett friläge. Ingen glänser i KHFF, samtidigt är det en väldigt stark kollektiv insats. Det är såklart lite oroväckande för KHFFs del att man verkar vara så beroende av Jonte, han saknades mycket i andra halvlek.

Enligt uppgift har Martin Berndtsson bestämt sig för att göra ett uppehåll med fotbollen igen. Jag har tidigare varit en aning skeptisk till unge Simon Nilsson, under matchen mot ISÖ imponerade han dock på mig och jag tror att han kommer att lösa vänsterbacksplatsen på ett bra sätt även framöver. Han kryddade dessutom sin insats med ett grannt mål! ISÖ hade inte mycket till spel och så fritt spelrum som Jonte och Ola gavs på mitten i första halvlek kommer inget lag, som känner till de här båda herrarnas kapacitet, att ge dem. Samtidigt imponerar ISÖ inställningsmässigt, de är inget lag som kommer att vika ner sig i någon match och några enkla fighter kan inget lag räkna med mot de gröna.   

VBoIS-YBK 2-0
Målskyttar: Anders Gustavsson, Håkan Pettersson

YBK saknade Richard Frankland och Jonas Bergman i matchen mot VBoIS och utan dem har YBK inte särskilt mycket att komma med framåt. Det var också VBoIS som hade kontroll på händelserna, mot ett i och för sig bra försvarande YBK. Spelövertag BoIS, men de lyckades inte skapa särskilt mycket chanser förutom de två målen som gjordes. Intressant att båda lagen spelade 4-5-1 och med viss framgång. Det offensiva spelet blir såklart lite lidande, samtidigt var båda lagen stabila defensivt. Planens främste aktör var BoIS Anders "Slangen" Gustavsson, han styrde och ställde i mitten lite som han ville. Magnus Pettersson och Emil Olsson raporterade från matchen.


Nu ser vi framemot lördagens drabbningar! /P.