Plogens fotbollsblogg

Årets lag tas ut för femte gången här på bloggen (heeelt sjukt). Tidigare års lag hittar du i arkivet. Det är ingen lätt uppgift att utse en elva med de spelare som gjort bäst ifrån sig under året. Trots att både avbytare och ett antal bubblare finns omnämnda är det ännu fler som gjort en fin säsong. I år blir det en klassisk 4-4-2-uppställning och laget domineras av spelare från division sex (tillskillnad från ifjol då de flesta spelarna hämtades från fyran och femman). RGIF kämpade återigen i botten och i femman gjorde KIK en dålig säsong, medan BKW och LTIK, trots att man länge var bra med, hade ett mellanår. I sexan har fler lag gjort bra ifrån sig och det märks också i laget. Samtliga Laholmslag lag har dock med någon spelare, åtminstone bland bubblarna (förutom LFK).

Min Laholmselva:

                                                   Mikael Holvigsson (KIK)

                                   Anton Karlsson (K/HFF)   Manfred Walldén (BKW)

         Andreas Johansson (K/HFF)                                             Simon Nilsson (GIF/VIF)

                                 Noak Pettersson (GIF/VIF)   Johan Nilsson (RGIF)

              Ruslan Tetroyev (K/HFF)                                            Emil Hermansson (HIS)

                                  Fredrik Gustavsson (HIS)   Fredrik Junefalk (K/HFF)

Målvakt: Mikael Holvigsson, Knäreds IK. Lättaste uttagningen i elvan. Har varit Knäreds i särklass bäste spelare i år och utan tvivel kommunens bästa målvakt 2011. Var den som bidrog mest till de poäng som KIK plockade i våras och även i de matcher där KIK förlorade var han oftast bäst på plan. Har toppat stabilt spel med många idioträddningar.

Högerback: Andreas Johansson, Kornhult/Hishult FF. Är tillbaka ordentligt efter ryggbesvären som höll honom borta från fotbollen en längre tid. Påminner inte bara till utseendet utan även till spelet om ex-landslagsbacken Mikael Nilsson. Väldigt funktionell spelare. Följsam och placeringssäker back som inte är rädd för att följa med framåt då han i grunden är offensivt lagd.

Mittback: Manfred Walldén, BK Walldia. Tränare Mikael Gustafsson är inte rädd för att prova nya alternativ på mitbacken då den ordinarie besättningen saknas. Succén var total när Manfred provades i rollen. Med sin snabbhet och vighet löser han det mesta. Är dessutom väldigt tacklingssäker trots sin ringa kroppshydda. Timingen är oftast perfekt. Detta toppas med en mycket bra högerfot som både med känsla och kraft kan fördela och skicka iväg bollar.

Mittback: Anton Karlsson, Kornhult/Hishult FF. Den självklare och naturlige ledaren i K/HFF:s guldlag. Lugn, stark och placeringssäker mittback som är trygg med bollen.

Vänsterback: Simon Nilsson, Genevad/Veinge IF. Ung försvargeneral i GIF/VIF som tagit ett rejält kliv framåt i utvecklingen. Teknisk och brytningssäker back som sällan förlorar en nickduell. Har spelat mittback under säsongen, men fungerar också till vänster då rätta foten finns åt det hållet.

Högermittfältare: Ruslan Tetroyev, Kornhult/Hishult FF. Finurlig spelare som är väldigt läcker att se spela. Teknisk yttermittfältare med känslig högerfot som är duktig man, man.

Innermittfältare: Johan Nilsson, Ränneslövs GIF. RGIF:s bäste spelare i år. Omskolningen från mittback till innermittfältare har varit riktigt lyckad. Spelare med mycket god spelförståelse. Kommer alltid rätt in i situationerna och har ett naturligt lugn både med och utan boll.

Innermittfältare: Noak Pettersson, Genevad/Veinge IF. Har styrt GIF/VIF:s spel från sin något mera defensiva och centrala position på lagets tremannamittfält. Imponerande av en spelare som bara fyllde 16 under säsongen. Agerar väldigt moget för sin ålder. Får svåra saker att se lätta ut. Spelar enkelt och tar sällan några felbeslut.

Vänstermittfältare: Emil Hermansson, Hasslövs IS. HIS mittfältskreatör. Bländande tekninker som borde testa spel högre upp. Med sin fina fot är han både en duktig avslutare och en skicklig framspelare. Hittar gång på gång passningsvägar som ingen annan ser. Enligt utsagor HIS mest ödmjuka spelare, men trots det en fältherre ute på plan. Elva mål är helt okej av en mittfältare.

Forward: Fredrik Junefalk, Kornhult/Hishult FF. Skytteligavinnare i sexan med sina 28 kassar. Bra gjort av en spelare som var back under fjolåret. Gänglig forward som är duktig på att komma rätt i straffområdet med både panna och fötter.

Forward: Fredrik Gustafsson, Hasslövs IS. Tvåa i sexans skytteliga med sina 18 påsar. En riktig centertank som får ut väldigt mycket av sitt spel. Är oerhört tung och obekväm för motståndarförsvaren att möta. Skicklig huvudspelare och en riktig måltjuv.

Bubblare:

Kalle Samuelsson, Hasslövs IS. Extremt tävlingsinriktad målvakt som med sina kvalitéer höjt HIS i år. Trönningeprodukten stod i HBK:s U-lag och var jämn med en annan Kalle för några år sedan. (Kalle) Johnsson blev lättad när Samuelsson valde att sluta med satsningen i HBK. Det var en smärre chock då HIS i våras gjorde klart med målvakten, som efter HBK-sejouren gjorde ett par säsonger i Snöstorp/Nyhem. Samuelsson är komplett som målvakt på den nivå han nu spelar. Reaktionssnabb, läser spelet väldigt bra och mycket duktig med fötterna. Han har ett extremt tillslag och har gjort två mål på utspark under säsongen (båda blev dock bortdömda, det ena felaktigt). Har gjort två mål på frispark i A-laget och ytterligare några i B-laget.

Conny Strömberg, L:a Tjärby IK. LTIK:s jämnaste spelare under säsongen. Under sitt 28:e levnadsår infann sig något i Strömbergs register som i folkmun kallas för rutin och med den en väldigt hög lägstanivå. Conny lämnade inte planen med en dålig insats bakom sig i år. Intelligensen lyser igenom även på den gröna mattan och med en attityd som säger att du alltid ska göra ditt bästa, minst, har han varit nyttig för hela laget men främst för de yngre spelarna. Finns alltid på rätt plats i försvaret och hjälper även övriga att hamna rätt.

Markus Hedström, Hasslövs IS. HIS mittback är sitt lags snabbaste spelare, troligen har han inte förlorat en enda löpduell under året. Spelar alltid med hjärtat, ger max i alla matcher. Brytningssäker spelare med bra blick för spelet. Behöver jobba på sitt huvudspel, som dock förbättras hela tiden.

Lars Palmgren, Hasslövs IS. HIS ryggrad, Lasses entusiasm och kämparglöd smittar av sig på hela laget, han är äldst men spelar som han vore betydligt yngre. Har en vinnarskalle och drivkraft som gör att han får med sig hela laget. Väldigt stark i huvudspelet och missar väldigt sällan en passning. Utbildar övriga spelare i laget på plan genom sitt sätt att vara. En ledargestalt som lagkamraterna ser upp till.

Jonas Håkansson, Skogaby BK. SBK:s lagkapten har länge varit en stöttepelare i sitt lag. Inställningen, viljan och attityden gör att hela laget dras med. Offensiva utflykter där ett fruktat skott ibland testas är inte heller ovanliga för mittbacken som helst ville provat en mer offensiv roll.

Erik Lindberg, Våxtorps BoIS. BoIS bästa spelare i år och förmodligen är den gamle elitvolleyboll-spelaren en av seriens bättre. Trots att multitalangen fått lida av lagets kräftgång har han ändå ofta glänst med sitt närkamps- och huvudspel samt med sina ledaregenskaper.

Mattias Nätterqvist, Kornhult/Hishult FF. Har tillsammans med Anton Karlsson utgjort sexans i särsklass bästa mittlås. Karlssons lugn har kompletterats på ett utmärkt sätt av Nättans enorma energi och sanslösa vinnarskalle.

Emil Gustafsson, BK Walldia. BKW:s hjärta. Har inte glänst på samma sätt som ifjol, men presterar alltid på en hög nivå i match efter match. Det märks enormt mycket om han skulle saknas i en match. Spelförståelsen, passningsspelet, löpstyrkan är egenskaper som gör att Gustafsson får även sina lagkamrater att lyfta och se bätre ut.

Jacob Björk, L:a Tjärby IK. Den spelare som tagit störst kliv framåt i LTIK:s lag. Var ordinarie redan ifjol, men då på kanten. Inför säsongen hade han mognat tillräckligt för att kunna ta plats på sin rätta position mer centralt i banan. Var outstanding i laget i våras då det gick som tyngst. Främst är det inställningen som imponerar. Spelsinne, bra närkampsspel och fin teknik är andra goda egenskaper.

Stefan Palmqvist, Hasslövs IS. Den spelare som förmodligen nämnts oftast av tränare Kalle Frohm när plussen efter matcherna ska delas ut. Långdistanslöpare som springer oavbrutet. Trots att slitvargen passerat de 40 är han den i laget som springer mest. Ibland känns det som att Walldia-legendaren är överallt samtidigt på planen. Drar med sina löpningar sönder de flesta motståndarmittfält och -försvar och skapar därigenom ytor för övriga. Jobbar mycket i det tysta men gör en fruktansvärd nytta.

Tomas Karlsson, Ysby BK. Karlsson ville/vågade inte ta ut sig själv när jag efterfrågade någon i YBK:s lag. Men det gör jag! Egentligen var frågan till Tomas retorisk då han själv är den enda i laget som hållit tillräckligt hög nivå på ett jämnt sätt under säsongen. Ovärderlig som bollvinnare och bollvårdare på YBK:s mittfält under våren och sommaren och med sin rutin och spelförståelse var han om möjligt ännu bättre som mittback nu i höst. Det är starkt att hålla så hög nivå i ett lag som tagit så få poäng.

Michael Johansson, Genevad/Veinge IF. Har betytt mer än någonsin för moderföreningen säsongen som gick. Som enda utespelare med någon form av rutin i laget vilar ett stort ansvar på Johanssons axlar och det har han minst sagt tagit. Agerar otroligt rutinerat och lugnt (åtminstone med bollen) och har väldigt fin känsla i högerdojjan.

Johan Green, BK Walldia. Trots att Johan i år både fått en betydligt tuffare bevakning och dessutom har fått ta ett större defensivt ansvar så gjorde han ändå de där viktiga 15 målen. Egenskaper som speed, balans och teknik blir en häftig kombination.

Olle Günther Hansen, Skogaby BK. Har åter igen varit sitt lags bäste spelare. Lyckades inte toppa fjolårssäsongens insats, men det är ändå kring Olle det sker i SBK. Möjligen har hårdare bevakning gjort att fjolårets 17 mål blev till 10 i år. Stark och snabb spelare med bra skott och huvudspel.

Anders Lilja, Våxtorps BoIS/Haverdals IF. Gjorde en väldigt bra vår i Haverdal och ledde länge skytteligan. En flytt gjorde sedan att Lilja återvände till VBoIS. Där har det gått lite trögare för den kraftfulle anfallaren, som ändå gjort sig klart förtjänt av en plats bland årets bubblare. De 12 målen från i år lär bli fler nästa säsong.

Pontus Johansson, Skottorps IF. 16 mål och en tredjeplats i sexans skytteliga är rättså häftigt gjort av en anfallare som spelar i tionde-placerade SIF. Fysiskt stark spelare med bra skott.

Robin Leandersson, Våxtorps BoIS. Robin flyttades upp på topp av tränare och storebror Jim. Det bar sig så ”illa” att lillebror Leandersson gjorde fler mål (för första gången någonsin under en säsong?) än storebror. Dessutom blev Robin intern skyttekung med sina 13 mål. Väldigt rivig spelare med oerhörd löpstyrka. Är hela tiden i rörelse vilket gör honom svårfångad, dessutom har han egenskapen att ofta befinna sig på rätt ställe när ”det” händer.

Tre spelare har gjort för få matcher (mindre än tio) för att komma med som bubblare, egentligen, ändå förtjänar de ett omnämnande. Henrik Olsson – Ränneslövs GIF, Johan Gustafsson – Lilla Tjärby IK och Jonathan Pettersson – Knäreds IK. Olsson kom tillbaka till RGIF i somras, i början var han blek, men mot slutet tog Olsson sitt ansvar och visade sina kvaliteter då han bidrog i högsta grad till RGIF:s förnyade kontrakt i fyran. En grymt stark straffområdesspelare som breddat sitt register i LFK. Johan Gustafsson förstärkte LTIK i sex matcher i somras och gjorde på de matcherna sju mål. Var sensationellt bra i vissa matcher och lite blekare i andra. Men när Johan var det sistnämnnda rent spelmässigt briljerade han ändå med sina spetskvaliteter och dundrade till exempel flera frisparkar i mål med fantastisk precision. Jonathan Pettersson kunde äntligen efter ett par års skadehelvete ta upp fotbollsspelandet igen efter sommaruppehållet i år. Med sitt spel på topp i KIK tillförde han en extra dimension till lagets spel. Skicklig bollhållare och en äkta målskytt.

Årets tränare: Kalle Frohm, Hasslövs IS. Mannen som ligger bakom HIS framgångar. Har tagit laget från bottenstämpel till topplacering. Har hittat ett spelsätt som passar materialet väl. Med sin rutin, sitt lugn och rättframma sätt är han allmänt sedd som den skickligaste tränaren i klubben på väldigt länge. Får alla att dra åt samma håll, ger alla chansen att få visa upp sig och att bidra, favoriserar ingen.

Som assistenter till Frohm får tränarparen i i K/HFF och GIF/VIF agera. Kent Persson/Patrik Borgström har fortsatt i Peter Åbergs spår genom att bedriva en filosofi där spel längs marken och genom mitfältet är det enda aktuella. K/HFF har spelat bra fotboll i princip i varje match under säsongen. Tränarparet har också en ödmjuk inställning och framtoning (där skiljer man sig jämfört med Åberg) och är inte sena att berömma motståndarna om man tycker att dessa bjudit på bra motstånd eller/och spelat bra fotboll. Kim Gustafsson/Lars Pettersson har lotsat sitt unga lag genom serien med genomgående bra prestationer. Rutinen som inte funnits på plan har kompenserats med bra ledarskap. Kim och Tudde har med ödmjuk inställning till motståndarna och till de egnna bristerna arbetat målmedvetet för att få laget dit där de är idag.

Har jag glömt någon? Ta ut ditt eget lag i kommentarerna.

/Plogen