Plogens fotbollsblogg

Femman:

 

 

Det var väl ingen på förhand som trott att LTIK skulle vara spelförande mot BKW. Inte de LTIK:are med självinsikt och erfarenhet från tidigare möten i alla fall. Här handlar det om att ligga rätt och att jobba hårt för rödblått. Och det hade hemmalaget tagit fasta på denna "lillmidsommarafton".

 

LTIK gjorde en näst intill perfekt match mot spelskickliga BKW. Backlinje och innermittfält låg hela tiden i bra position och yttrar samt anfallare jobbade hårt. Dessutom var LTIK:s målvaktstalang Andrée Pettersson utmärkt.

 

BKW tilläts aldrig komma igång med något spel. I första halvlek var chanserna jämnt fördelade. Pettersson i LTIK:s kasse tvingades till en bra räddning efter avslut från Egzon Behramaj. LTIK hade avslut från Conny Strömberg, Alexander Ekstrand och Patrik Åkesson bland annat.

 

I den andra halvleken fick BKW tryck på LTIK. Det var dock svårt att komma igenom och när väl avsluten kom var LTIK-ben eller Pettersson ivägen.

 

LTIK tog ledningen efter ett misstag i BKW:s backlinje. Simon Vedin blev ren mot mål och Peter Björnsson i BKW:s kasse chanslös. Synnerligen effektivt av LTIK och Vedin.

 

Det återstod dock tid. BKW fick ingen riktig fart på spelet, men ändå bibehöll man trycket. Med fem minuter kvar kunde Petter Gustafsson lobbskjuta över Pettersson och i mål fram till 1-1.

 

- Känns sådär att man står fel en gång på hela matchen och då gör de mål, sade matchens lirare Andrée, efter matchen.

 

Målet var snöpligt för ett heroiskt kämpande LTIK. Det var dock varken ologiskt eller orättvist. Strax innan hade Mange "Släggan" Ericsson rammat ribban med ett mäktigt skott så att målburen lyfte.

 

Mycket mer av värde hände inte. Den mycket återhållsamme Ference Horvarth hade inte lagt till någon extra tid.

 

Med återhållsam menar jag att han varken blåste eller "viftade" i onödan. LTIK ville haft straff tre gånger om och hade nog egentligen "samlat ihop" (trots att man inte kan det. ;)) till det i andra halvlek. BKW ville säkert också haft något extra med sig. Men på det stora hela var Horvarth bra och konsekvent (allra viktigast).

 

Bäst i ett hårt kämpande LTIK var mittback Tom Hjälmefjord samt rutinerade innermittfältsparet Mattias Johansson och Conny Strömberg. Sällan har firma Petter/Emil Gustafsson fått så lite spelrum som under torsdagen. Bäst på plan var dock som skrivet målvakt Pettersson.

 

I BKW var det ingen som lyfte till oanade eller ens normal nivå. Det tilläts inte.

 

LTIK hade behövt tre poäng. En poäng var dock ett steg i rätt riktning. Den kan bli viktig framöver. Inte minst för moralen. Kan LTIK uppträda så här mot ett av seriens två bästa lag (Getinge det andra) så kan man förstås göra det bra mot övriga lag också. Men då krävs samma inställning och effektivitet.

 

Sexan:

 

Lidhult var fysiskt överlägset SBK och vann rättvist.

 

//P.