Plogens fotbollsblogg

Zlatan vann skytteligan, Söderling slog ut Nadal, Svanstedt vann Elitloppet, HBK spelade gladfotboll, jag gjorde fyra mål på "gubbafotbollen" och hann dessutom med att fira min mor och den traditionella filmkvällen med G och Hellsten, trots att jag inte steg upp förrän kl halv två på eftermiddagen. Detta efter en lagom hård lördag med över tre mil på sadeln i Skogaby BKs populära Pingstrally, grille på kvällen hos Conna och Lillis, för att sedan avsluta det hela med nyöppnade Strand 12 i Mellbystrand. Åter till söndagen. Vaknade vid tio, kände mig sliten, ställde om klockan till elva, missade att ställa på ringning och vaknade istället halv två på eftermiddagen. Nytt rekord för mig, men ganska gott då sviterna från gårdagens bravader knappast kändes alls, blev lite orolig över smärtan där bak som var ihållande, innan jag till min stora lycka mindes de tre milen på cykelsadeln under lördagen. Jag hade nu två timmar på mig att fixa något och käka och att fira min mor, samt att uppdatera mig om dagens händelser innan möte med ansvariga för LTIKs fotbollsskola väntade och på det HBK-ÖSK som på något sätt fixats gratis till engagerade i fotbollsskolan.

Lyssnade på radion, hörde att Söderling hade en klar ledning i första set, kommentatorn sade att det kunde vara en sensation på gång, Nadal var på väg att släppa sitt första set på jävligt länge, att Söderling skulle vinna matchen fanns fortfarande inte. Försöken till Elitloppet gick samtidigt och det rapporterades parallellt med tennisen från dem. Efter "frukost", ut och plocka blommor, min mor får alltid liljekonvaljer på mors dag, det hade tydligen varit för varmt, det var ett helvete att hitta till en liten bukett, snabb sång och leverans av blommorna. Miri ringer och vill ha skjuts till IP för mötet med fotbollsskolan, det är kört, jag kommer aldrig att hinna, men hämtar med glädje upp Miri innan mötet på IP, kommer en kvart för sent, -Nä, men titta här kommer ju SENiorerna (skitkul!). Snabbt möte, vidare till Halmstad och Örjans vall, jag har bestämt att jag max ska se en timme, att kolla på HBK live är okej och något jag brukar göra vid ett par tillfällen per år, men krockar det med "gubbafotbollen" går det sistnämnda lätt före. Miri, Simon, Duvit och Tralle-Martin är också nöjda med att se en timme och med att komma hem "i tid" som Simon sade.

Matchen drar igång och jag blir mer och mer förvånad, fattar inte riktigt att det är sant, träffar två klasskamrater, en Landskronait och en Boråsare, en bit in i halvleken frågar jag lite osäkert om det inte är så att HBK faktiskt spelar ganska bra. De förklarar att HBK spelar mycket bra fotboll, Landskronaiten säger avundsjukt att ett mittfält med HBKs kapacitet med spelare som Sparv, Andreas Johansson, Görlitz och Anel är det fan inte många Allsvenska lag som har. Det kanske stämmer, ruskigt bra var de mot ÖSK, i första halvlek i varje fall, Alvbåge var den enda anledningen till att ÖSK var kvar i matchen fram till paus. Att ÖSK dessutom tog ledningen strax innan paus var något fruktansvärt orättvist, men ändå på något sätt logiskt, det brukar ju vara så om man spelar bra och skapar mycket men inte sätter chanserna. Efter knappt en timmes spel och vid ställning 0-1 sticker jag och de fyra som åkte i min bil till Örjans vall från arenan. På radion hör vi att HBK kvitterat under vår resa hemåt. Rättvist. Hör dessutom att Åke Svanstedt vunnit Elitloppet. Kul med en svensk, inte mer än så. Är totalt ointresserad av hästsport, men Elitloppet är stort. Hästar är stora, mäktiga och farliga djur. Jag red en gång när jag var fem, eller jag satt upp i sadeln, blev skitskraj, började gråta och har aldrig suttit på en hästrygg sedan dess. Tycker man att djuren är stora när man ser dem en bit på håll så ska man prova att sitta på en, satan vad högt upp man sitter. Mycket obehagligt! Hör att Söderling har slagit Nadal, fattar att det är stort. Jag gillar tennis, det är skoj att spela och helt klart en underskattad TV-sport.

"Gubbafotbollen" börjar mycket, mycket dåligt för egen del, har inte en siffra rätt, dessutom är lite för många spelare som är lite för bra med och spelar just denna söndag, kvalién är högre än vad den brukar vara och det blir svårare för mig själv. Samtidigt måste man ju ändå kunna ta emot en boll och passa den vidare, det är ju grunden, kan du det kan du i varje fall bidra med något, men inte ens det och springa gjorde jag inte innan min hälseneskada, nu är det ännu mindre, vill inte, vågar inte, fy fan om den går av igen nu, gips hela sommaren. Det blandade laget har en jävla köttmur där bak, Håkan Karlsson gnäller ibland över hur jävla tråkigt det är att spela libero i LTIKs A-lag, vilken roll tror ni att han tar när det är fotboll på lek? Jo han tar ju ett jättedjup och spelar ungefär exakt som han gör i A-laget. Framför honom finns ett koppel av köttare: Andreas Persson, Peter Jönsson, Freddy Pettersson, Ola Wernersson, och i målet är storebror Anders Persson omutlig. Framåt har blandade Johan Gustafsson, som är hemma på tillfälligt besök från "proffslivet" i Österrike.

Trots att röda har kompetenta lirare som Mattias Olofsson, Anders Jönsson, Oscar Gustafsson, Morgan Johnsson och Grytan samt Aspen i mål blir vi krossade i första set (först till sex mål, måste alltid vinna med två). I andra set tar blandade ledningen med 3-0 efter tre individuella prestationer av Johan Gustafsson, det kändes hårt att vara röd då. Sedan lyckades blandat på något sätt vända på steken, efter tre raka mål av mig, där det snyggaste var på nick direkt på hörna ifrån Tralle-Martin kunde vi till sist vinna efter ytterligare ett mål av mig, ett av Tralle-Martin, ett av Mogge och ett av Olofsson, det hjälpte således inte att Johan G gjorde sitt fjärde mål i setet. Utjämnat i set och eftersom att det var så jämnt hade tiden sprungit iväg och något avgörande blev det för en gångs skull inte. I duschen säger någon att Zlatan vunnit skytteligan efter två mål i sista omgången, varav det ena på klack. Det är ju faktiskt en jättegrej att en svensk vinner skytteligan i Serie A. Hem och käka försenad morsdag-middag. Sedan hem till Hellsten för traditionell filmkväll. Yes-man med Jim Carey, man vet vad man får, det får inte vara för tungrott en söndagkväll. Som vanligt förklarade jag, G och Hellsten hur mycket vi ogillar att umgås med varandra innan vi skiljdes åt efter en helg där vi umgåtts alldeles för mycket, nästa helg vet alla tre att vi gör samma sak igen.

En händelserik söndag på väldigt kort tid, med tanke på min sena uppstigning då.

Ska skriva lite om den riktiga fotbollen också. YBK har börjat serien förvånansvärt bra och överraskande har man lite häng på täten. Tränarna Blerim och Dallas har i takt med framgångarna lyckats öka intresset för fotboll i YBK och nu har man tillräckligt med folk för att kunna spela en B-lagsmatch. Därför möter YBKs B-lag under måndagkvällen KHFFs B-lag på Munkavallen i en träningsmatch. Roligt för YBK! Hoppas nu att man har tillräckligt med folk till nästa säsong att man kan ställa upp med ett B-lag i Klass 3. Att lägga ned B-laget i en förening är början till klubbens undergång, det är jag ganska övertygad om, därför är jag glad över det ökade intresset i YBK.

YBK har som skrivet gått över förväntan i serien, att man ska kunna blanda sig i toppstriden verkar dock ganska så otroligt. Jag är ganska övertygad om att de fyra lagen som ligger i topp kommer att ligga där även när serien är slut. I kvartetten längst fram är BKW den största överraskningen, men det är ingen sensation att de ligger där de gör. SBK har inte kommit upp i nivå och har haft problem att ställa bästa laget på benen, bredden har man inte. Simlångsdalen har både överskattat sig själva och underskattat motståndet, trots 6-0 mot BoIS senast tror jag inte på laget. BKW har ett mycket bra lag offensivt, det visste jag redan innan säsongen. Men att laget skulle vara så jämna i sin prestation trodde jag inte. Man fick ett kanonnyförvärv i pingisspelaren och målvakten Henrik Olsson, han har givit laget trygghet, dessutom har Jonte "Tvåfot" Nilsson lekt lite mindre än vad han tidigare gjort när han spelat mittback och det har också givit laget trygghet. Nu väntar två stycken mycket viktiga matcher för BKW mot SBK och GIF/VIF, två tunga och svårspelade lag. Kan BKW plocka fyra poäng i de matcherna tror jag att laget kan vara med och slåss om seriesegern, där fortfarande SIF och GIF/VIF är favoriter, trots att BKW leder just nu.

Vilken söndag IS Örnia hade förresten, först vinner A-laget mot serieledarna och sedan gör B-laget en än större bragd när de vinner mot serieledarna i Klass 3: Leikin, efter en riktig laginsats. Det bevisar att Leikin inte är oslagbara, det ska nog mycket till om de inte vinner serien, men oslagbara är de absolut inte. Det verkar faktiskt som om de slagit av lite grand på takten efter slakterna i inledningen av serien och det kan straffa sig. Samtidigt som jag förstår att det inte kan vara någon höjdare för Elitfyraspelare att spela i Klass 3 är det viktigt att de ändå spelar sitt spel och försöker att hålla ett tempo fullt ut i matcherna, annars ger det ingenting för laget och säsongen blir bortkastad.

Nu är det tentaplugg resten av veckan som gäller. Sista nu på fredag för det här läsåret. Men nu en av de roligare B-lagsmatcherna i år: Skottorp hemma.

 //P.