Plogens fotbollsblogg

 

 

 

 

 

 

 

 

Målvakt: Jonathan Pihl, Hasslövs IS, har varvat rena idioträddningar med stabilt målvaktsspel. Atletisk målvakt som med pondus styr laget framför sig och äger sitt straffområde. En riktig profil i Hasslövs IS och den lokala fotbollen. Pihl är med sina matchavgörande räddningar en stor anledning till att Hasslövs IS tagit två divisioner på två säsonger.

 

Mittback, höger: Karl Pålsson, Hasslövs IS, HIS hjärta och lungor finner vi i Kalle Pålsson. En allround spelare som kan spela på de flesta positioner. Företrädesvis som innermittfältare eller ytterback. Har stor arbetskapacitet och hög lägstanivå. En lagspelare som gör sina medspelare bättre.

Mittback, centralt: Alexander Nilsson, Genevad/Veinge IF, ifjol var han sexans bästa försvarare, i år femmans bästa försvarare. Komplett och modern back med en högstanivå som hör hemma en bra bit upp i seriesystemet. GIF/VIF:s naturliga ledare i de bakre leden.

Mittback, vänster: Johan Nilsson, Ränneslövs GIF, en av kommunens bättre spelare. Fick fjolåret spolierat av skada. När Johan var tillbaka i laget bar det raka vägen till avancemang. Hade våren som en ”komma igång-period” för att explodera under hösten och vara helt ovärderlig för Ränneslöv med sitt slit och sin spelförståelse. Kombinationen hårt jobb och bra blick för spelet är svårslagen. Tät spelare med stora lungor. Lika bra i försvaret som på mittfältet.

Högermittfältare: Jonatan Jacobsson, Kornhult/Hishult FF, krönte tiden i Laholms FK med att bli utsedd till kommunens bäste fotbollsspelare för andra gången. Tog ifjol ett sabbatsår, men var i år tillbaka och så mycket hade Jacobsson inte tappat. Tillsammans med Johan Nilsson hade han stundtals lekstuga i division 6. Komplett som spelare på den här nivån. Ödmjukheten gör honom ännu mer överlägsen. 24 mål själv och otaliga framspelningar till Fredrik Junefalk på kontot.

Innermittfältare: Dennis Delerud, Genevad/Veinge IF, vi kunde valt vem som helst från femmans bästa mittfält. Tillsammans med Noak Pettersson, Robin Möller och Oskar Hemhagen har Delerud malt ner motstånden med kraft och finess. Vi fastnade för Deleruds förmåga att lyfta sig själv och övriga även i de matcher när det gick lite tyngre för GIF/VIF. En riktig karaktärsspelare som leder laget framåt. Många viktiga poäng på kontot.

Innermittfältare: Oskar Nilsson, Ränneslövs GIF, spelare med tidigare de främsta kvaliteterna i defensiven. Urstark fysiskt, skicklig i duellspelet och stark på huvudet. Har utvecklat det offensiva och gjorde mål i nio matcher i rad i inledningen av serien. Totalt blev det 17. Flera stöttes in på den bakre stolpen efter långa inkast från Johan Stråhle. Ännu fler sköts in från straffområdeslinjen då Nilsson blivit pushad att använda sin fot med bra träffbild oftare. Har precis som storebror Johan god spelförståelse.

Vänstermittfältare: Johan Nilsson, Kornhult/Hishult FF, sexans bäste spelare 2015. Teknik och spelsinne som gör entrépengen värd varje gång. Kvick i både tanke och fötter. Gjorde 20 mål själv och spelade fram till otaliga av Fredrik Junefalks. Var tillsammans med lekkamraten Jonatan Jacobsson under stunder fullständigt överlägsen i matcherna.  

Högerforward: Charlie Boson, Genevad/Veinge IF, spektakulär spelare med mycket fart och fin teknik. Inför säsongen var det största (enda) frågetecknet i GIF/VIF vem som skulle göra målen. Boson överträffade alla förväntningar när han hängde in 24 baljor och slutade två i femmans skytteliga. Med de viktiga fullträffarna blev han utan tvekan GIF/VIF:s mest värdefulla spelare under året. Alla andra ingredienser fanns ju redan där.

Vänsterforward: Otto Carlsson, Hasslövs IS, sevärd spelare med mycket fin teknik och vassa avslut. Fick bära HIS offensiv under hösten när andra offensiva kort tappades. Har stått för många viktiga poäng under året med sin individuella skicklighet.

Central anfallare: Fredrik Junefalk,Kornhult/Hishult FF, har gått från att vara en spelare som öser in mål mot sämre lag till en spelare som gör mål på alla lag. Under årets seriespel har han (med lagkamraterna Johan Nilsson och Jonatan Jacobsson som serveringspersonal) gjort mål mot samtliga lag och blott gått nollad från fyra matcher under säsongen. Gör mål på alla sätt där vänsterfoten är vapnet nummer ett. Sanslösa 63 mål under säsongen. En svårslagen siffra som lär stå sig i många år framöver.

Avbytare:

Niklas Nilsson, Ränneslövs GIF, sexans bästa målvakt varvar overkliga räddningar med stabilt spel. Ovärderlig för RGIF med sin rutin och sitt sätt att styra laget. 

Oskar Hemhagen, Genevad/Veinge IF, har gått från att kämpa om en plats i GIF/VIF:s startelva till att vara femmans bästa mittfältare under hösten. Teknik, blick för spelet och stor arbetskapacitet.

Simon Falk, Skottorps IF, SIF:s bäste under 2015 hittas i nyförvärvet från Snöstorp Nyhem FF. Att Falk hållit uppe med fotbollen gick inte att se. Passningsskicklig bollvinnare som kan spela överallt.

Simon Axelsson, Ysby BK, bollbegåvning som gått från klarhet till klarhet under säsongen. Har tyglat humöret och lagt fokus på rätt saker. En stor bidragande orsak till att YBK hamnade på övre halvan i tabellen.

Olle Günther-Hanssen, Lilla Tjärby IK, LTIK:s kärnkraftverk har få övermän fysiskt. Har med den äran flyttats ner på innermittfältet där han alltid gör ett stort jobb för laget. Gör aldrig en dålig match och bidrar med mycket poäng.

Jonathan Petersson, Knäreds IK, sticker alltid ut i lagbygget KIK. Målgörare och framspelare i ett. Kvick, tuff och teknisk. 21 mål under säsongen.

Joel Åkesson, Knäreds IK, KIK:s bäste spelare under säsongen. Kvick och rivig lagspelare som kämpar, sliter och aldrig ger upp. Kan se hur trött ut som helst, men dyker läget upp eller hemåtjobbet krävs finns han alltid där.

 

Krönika:

Det är alltid lika svårt att ta ut LT-laget. Prestationerna som olika spelare gör i olika divisioner är i princip omöjliga att värdera. Men ska det bli ett lag får man göra ett försök. Det finns säkert lika många LT-lag som det finns läsare där ute.

Hade Laholms FK och BK Walldia fått vara med i uttagningen hade jobbet varit helt omöjligt. Alla i LFK:s startelva hade varit aktuella och Johan Greens 14 mål i elitfyran är svåra att blunda för. Så många baljor har ingen spelare från kommunen tryckt in i den högsta Halländska serien sedan Jonas Höjman gjorde 15 mål på 16 matcher för Lilla Tjärby IK 2004. Det är alltså över tio år sedan.

Bäst chans att slå sig in i LT-laget har man om man gör en riktigt bra säsong som back. I år var det mest trångt på mittfältet. Det syns inte minst på bänken.

Laget är inte särskilt välbalanserat. Backlinjen är offensiv, men herrarna som blivit placerade där löser det säkert utan problem. Dessutom har både Johan Nilsson, Kalle Pålsson och Oskar Nilsson spelat försvarare. Ja, även Dennis Delerud gjorde någon match som mittback under sina år i Snöstorp Nyhem. Fredrik Junefalk är också mittback i grunden. Och visst spelade Charlie Boson vänsterback i HBK U19. Alex Nilsson är den enda renodlade försvararen. Men jag minns honom som innermittfältare när genombrottet kom i GIF/VIF.

Försvaret får god hjälp av Dennis Delerud och Oskar Nilsson. Anfallstrojkan Charlie Boson, Fredrik Junefalk och Otto Carlsson får fint understöd av Jonatan Jacobsson och Johan Nilsson på flankerna. 

Även i år har vi två brödrapar i LT-lagets elva. Dennis Delerud och Alexander Nilsson är kvar. Walldias Petter och Emil Gustafsson har dock ersatts av Johan och Oskar Nilsson. Nästa säsong får bröderna Gustafsson åter chansen att slå sig in i laget. Detta sedan de trillat ur Hallands högstaserie. Det är väl det enda positiva med degraderingen.

Kanske har det aldrig varit svårare att slå sig in i LT-laget. Sällan har Laholms kommun haft så mycket framgångar som i år. Spelare från fyra föreningar fyller ut platserna i laget. Ettan och tvåan i division 5 – GIF/VIF och Hasslöv och ettan och tvåan i division 6 – K/HFF och Ränneslöv. 

Ett ”normalt” år hade Knäred, Lilla Tjärby och Ysby, som alla gjort bra säsonger, fått med någon spelare på plan. Men inte i år. På bänken ser ni vilka som var närmast.

Våxtorp och Skogaby blev utan representation den här gången. Hur kul är det att komma med i LT-laget om det egna gänget åker ur (läs: Våxtorp)? Skogaby gjorde en godkänd säsong med sina mått mätt (efter förra säsongen visste man inte ens om man skulle få ihop lag. Nu existerar inte det snacket). Men ingen spelare har stuckit ut tillräckligt, förutom en. Men Mohammed Sisei hann bara vara med i knappt en halv säsong.

Detsamma gäller även Simon Olsson och inte minst Rasmus Berg Rudolfsson, som båda lämnade Hasslöv för studier på annan ort i somras. Men där båda var mycket bra i våras.

LT-laget har jubileum i år. Det är femte gången laget tas ut i tidningen sedan comebacken 2011. Då hade LT-laget legat nere i ett antal år. Hoppas att läsningen uppskattats!

Vem har missats? Gå in och ta ut ditt eget lag i kommentarerna.

//P.