Plogens fotbollsblogg

Resultat måndag:

 

Sexan:

 

 

YBK tog välförtjänt säsongens första seger då man bortabesegrade SIF i ett bottenmöte på Gröningen. YBK var det bättre laget långa stunder. SIF höjde sig mot paus och när man reducerade till 1-2 var YBK skärrat. Tidigt 1-3 i andra gav dock YBK luft under vingarna och det blev 4-1 innan SIF reducerade på ny strraff. YBK avslutade målsskyttet med 5-2. Bäst på planen var YBK:s inre mittfältare Noak Bolmgren och Simon Axelsson. SIF väntar fortsatt på första trean.

 

Tomas Karlsson:

 

Föreställ dig att du tvingats städa toaletterna på Bahnhof i tio år men plötsligt blir erbjuden ett chefsjobb på Astra Zeneca. Då blir du rätt glad. Föreställ dig att du levt i ofrivillig celibat i tio år men plötsligt träffar Jessica Alba och hon vill ligga med dig. Då blir du rätt glad. Föreställ dig vidare att du diagnosticerats med en allvarlig sjukdom och åker hem för att deppa. Sen ringer läkaren upp och meddelar att han hade fel. Du är frisk. Då blir du nog rätt glad.

 

Ingenting av ovan kan dock frammana samma glädje som en seger med 5-2 mot Skottorp kan göra. Vi har spelat bra och förlorat. Vi har spelat dåligt och förlorat. Vi borde ha vunnit. Vi borde ha förlorat med ännu mer. Vi har spelat offensivt och vi har spelat defensivt men hur fan vi än spelat så har vi förlorat. Och nu äntligen. Efter fler bedrövelser än vad som är nyttigt så VANN VI!! Glädjen är total. Eufori, extas och lycka är termer som bara knappt beskriver känslan här hemma i soffan. Säkert patetiskt och säkert fattig mans glädje över en pantburk men det är skitsamma – vi vann!!

 

YBK kom till spel med halva laget skadade, avstängda eller sjuka. Dessutom kom laget till spel med nerverna utanpå tröjan. Det var darrigt, lamslaget och oroligt. Rädslan att förlora var enorm. Tränare Karlsson lät meddela att han vid förlust skulle hänga sig och Noak Bolmgren käkade en halv burk värktabletter för att kunna spela. Gamle YBK:hjälten Robin Henriksen dök upp på matchen och fick order om att hoppa ner från läktaren och snöra på skorna eftersom till och med avbytarna i YBK drogs med skavanker. Nervositeten märktes på spelet. Även om YBK styrde och ställde så var det utan pondus och utan frenesi. Skottorp kunde tagit ledningen då Pontus Johansson prickade stolpen men Jonte Gunnarsson fick äran att inleda målskyttet. Kort därefter nickade samme Gunnarsson in tvåan efter fint inspel från Noak. Coach Karlsson jublade som en galning men fick kort därefter ångest och nervösa ryckningar när Skottorp reducerade på straff.

 

Efter paus trevade sig YBK framåt. Försökte sätta trean men var lika rädda för att släppa till något bakåt som en elallergiker är rädd för glödlampor. Coach Karlsson höll på att spontandö när Pontus Johansson höll på att komma igenom men fick åter livet tillbaka när Jimmy Ivarsson bredde en klassisk macka som Simon Axelsson iskallt förvaltade. Resten av matchen var tämligen ensidig. Ysby anföll och Skottorp försvarade. Inget av lagen imponerade nämnvärt men när matchen var slut stod YBK som segrare med 5-2 efter att SIF gjort ännu ett mål på straff.

 

När domaren blåste av matchen kom lättnaden, glädjen och lyckan. Segersången ekade i omklädningsrummet, självmordet sköts på framtiden och tre poäng var äntligen äntligen i hamn! Mot Skogaby har vi ännu fler spelare borta men det skiter vi i idag. Vi spöade Skottorp, vi jagade iväg våra egna demoner och kanske kanske finns det liv efter döden. 

 

//P.