Plogens fotbollsblogg

Oskarström IS-LTIK 1-1 (0-0) 4-3 (efter straffar)
Målskyttar LTIK: Simon Vedin, Mattias Olofsson (straff), Henrik Olsson (straff)

OIS inledde matchen i ett högt tempo och pressade omedelbart tillbaka LTIK. OISarna var starka fysiskt och tryckte bort LTIKarna, som knappt var trea på bollarna. Det såg ut att bli en tung kväll för LTIK, det såg ganska segt ut på många håll, gnistan verkade inte finnas där och dessutom var positionsspelet uselt. KHFF-matchen satt nog kvar i benen inledningsvis. Det var spel på en planhalva, LTIK släppte trots det precis som vanligt till väldigt få målchanser, en gång blev det dock riktigt farligt efter ett inlägg, avslutet missades dock grovt av OISare. LTIK lyckades rida ut stormen första kvarten och spelet jämmades efterhand ut. Det blev en del spel även på OIS planhalva och några halvchanser skapades, dessutom ett riktigt fint frisparksläge, som dock Mattias Olofsson inte tog till vara på, då han slog bollen högt över målet. 0-0 i paus fick LTIK vara riktigt nöjda med. Hur skulle då andra halvlek sluta? Andra halvlek mot KHFF var inte rolig och OIS som är serieledare i femman och ställde upp med starkaste laget var minst lika bra, om inte bättre som lag. Den individuella skicklighet som Ola Jönsson och Jonathan Jacobsson besitter fanns det dock ingen i OIS som var i närheten av och det var också därför som LTIK klarade av andra halvlek mot OIS på ett bättre sätt än mot KHFF.

OIS tog dock en tidig ledning efter paus på frispark, Jonna stod en aning felplacerad i målet, men hade i vilket fall inte haft en chans då det var en riktig projektil som genom en klockren vristräff manglades upp i krysset. Riktigt snyggt! LTIK vek inte ner sig efter det här och fortsatte att jobba på. Fredrik Wersch oroade OIS-försvaret vid ett antal tillfällen och på en kontring kunde han komma ren mot mål, dock i lite dålig vinkel, så i stället för att avsluta själv passade Wersch till en helt ren Simon Vedin som enkelt kunde göra 1-1. Efter målet kom en period i matchen då faktiskt LTIK kunde ta över en del av spelet mot ett skärrat OIS. Mot slutet var det dock hemmalaget för hela slanten och LTIKarna andades ut efter 90 minuter. I förlängningen försvarade sig LTIK med den äran och kontrade med Wersch och Vedin på topp. OIS lyckades inte skapa några klara målchanser och emellanåt stack LTIK upp farligt och mot slutet av förlängningen skapades faktiskt lite tryck mot OIS-kassen. Straffsparksläggning är ett lotteri, den här gången drog OIS högsta vinsten och kunde ro hem segern och får alltså fortsätta att kämpa i DM.

Naturligtvis lite snöpligt att åka ut på straffar, samtidigt kan samtliga LTIKare som spelade matchen gå med raka ryggar och hålla huvudet högt efter en imponerande insats. Såklart jättekul och inspirerande att få mäta sina krafter mot serieledarna av div fem, som tagit tre klockrena vinster de tre första omgångarna. Samtliga förtjänar beröm efter matchen, allra roligast tycker jag dock är att Jim Nilsson, Anders Jönsson, Oskar Gustafsson och Andreas Bladh gör det såpass bra som de gör det när de nu fick chansen rejält. Ingen av de här spelarna har spelat från start i serien, samtliga är dock på gränsen till elvan. När nu matchen blev lååång och både Erik Westerlund och Anders Kallin saknades pga känningar, så fick de här spelarna chansen att mäta sina krafter med div fem-spelare och de gör det riktigt bra. Framförallt Anders Jönsson var magnifik i sin roll som stötande mittback med sitt urstarka huvudspel. Såklart skoj att få berömma brorsan här på bloggen!

Jag kan dock i princip nämna hela laget, för alla gjorde det verkligen bra. Jonas Nilsson i kassen och Håkan Karlsson som libero är alltid stabila. Kristoffer Nilssons briljans märks inte alltid, men idag raderade han ut OIS skickligaste spelare från sin vänsterbacksplats fullständigt. Ola Nilsson är en minst lika skicklig fotbollsspelare som Jonte och Ola i KHFF, mot dem orkade han dock bara en halvlek, när han nu fick möta något sämre spelare på det inre mittfältet blev han faktiskt bara bättre och bättre och orkade nu 120 minuter istället för 45. Mattias Johanssons svaghet är att han är alltför allround, egentligen är det såklart en styrka, under dagens match tyckte jag framförallt att han var duktig när han fick komma ner som högerback. Mattias Olofsson är en tvåvägsspelare och mot OIS visade han framförallt kvalitée defensivt. Emil Olsson ska egentligen ha beröm efter varje match då han alltid är den som jobbar hårdast och springer mest, under OIS-matchen blev det slitet ovärderligt i förlängningen, där han förmodligen var bäste LTIKare.

Wersch och Vedin är inte samma sorts arbetsmyror, de har dock andra kvalitéer, Vedin med sin magiska teknik och Wersch med sin otroliga kombination av balans, styrka och acceleration. Dessutom känner barndomskamraterna varandra såpass väl att de hittar varandra fint även på plan. I förlängningen blev det värdefullt att ha två spelare som inte tagit ut sig totalt under de ordinarie 90 minuterna, då de tillskillnad från OIS backlinje fortfarande hade pigga ben. Även Henrik Olsson bör nämnas, det hårda jobbet står alltid i centrum, under matchen fungerade han dessutom fint som bollplank längst uppe på topp. Såklart att man blev lite orolig för lagets kondition efter den svaga andra halvleken mot KHFF, jag är dock inte särskilt orolig för den längre. OIS var ett minst lika bra lag som KHFF, och nu orkade LTIK i 120 minuter. OIS hade dock ingen spelare som kunde mäta sig med Ola eller Jonte och hur mycket Åberg än vill att KHFF framförallt bör framhävas som lag, så är det de här två spelarna som i slutändan kommer att se till att KHFF hamnar högst upp i tabellen. För LTIKs del bådar matchen mot OIS såklart gott, konditionen är tydligen inte så dålig och bredden är t.o.m. godare än jag från början trott. Kul!

KIK-IS Halmia 0-4 (0-1)

KIK hade egentligen aldrig någon chans mot Halmias starka B-lag. Man klarade 0-1 i paus och hade faktiskt ett friläge vid den ställningen, om det blivit mål där vet man såklart aldrig hur matchen slutat. Nu kunde istället Halmia vinna även den andra halvleken med säkra 3-0 och alltså matchen med 4-0.

Fyran:

Unnaryd-RGIF 3-0

Unnaryd var precis som resten av RGIFs motståndare inte på något sätt omöjliga eller överlägsna. RGIF har ett starkt lag och ska klara av att hävda sig på ett bra sätt i fyran. Precis som jag förutspått har det dock gått trögt inledningsvis, en av anledningarna till detta är såklart den dåliga närvaron på träningarna under försäsongen. Både kondition och passningsspel blir lidande pga detta. Vad det lider tror jag dock mer och mer på RGIF, bara samtliga biter ihop och kämpar på, kvalitén finns där. I Unnaryd blev gamle LFK-stjärnan Mats Lundgrens insatser avgörande. I RGIF var som så ofta Johan Nilsson kung från sin mittbacksposition. Och precis som vanligt var det också träningsflitige Daniel Hellsten som rapporterade från matchen.

//P.